Kanske vi vet inte vad vi behöver. Kanske vi är bara för mycket gamla
Av Francesca Lippi
“Den Allmänna Opinionen” verkar att vara en mytologisk varelse. Den är en formlös “existens” och den påminner om den Gustav Le Bones “folkmassa”.
I alla fall säger Den Allmänna Opinionen att i Italien finns det för mycket personer som har en kandidatexamen. Men den Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Oecd), visar att bara 20 procent av italienare från 25 till 34 år gamla, uppnår kandidatexamen (i stället Oecd-genomsnittet är 37,1 procent). I själva verket i Italien inte finns det så mycket kandidater.
Men Den Allmänna Opinionen har formulerat en lista om efterfrågad yrkesmän: Italien skulle måste behöva slaktaren, kockar och… sjuksköterskor (men man behöver en kandidatexamen att bli sjuksköterska).
Men det finns ett problem. Det verkar att sjuksköterskor är arbetslösa i Italien. Även om den National Federation of Nurses Colleges säger att i Italien finns 5,8 sjuksköterskor per tusen människor (det europeiska genomsnittet var 8,2 sjuksköterskor per tusen personer).
Italien behöver 50.000 sjuksköterskor. Under de senaste fem åren, ökad inskrivning på Omvårdnad med 31,4 procent.
Men 8.000 kandidater varje år är inte tillräckliga, eftersom Italien behöver 13.000 sjuksköterskor varje år. Det verkar att i nordöstra Italien, saknas det 4.500 sjuksköterskor.
Likväl några sjuksköterskor klagar på att vara arbetslös. Varför? Den ekonomiska krisen, den Finance Act och den Spending Review har påverkat hälsosektorn, vilken är 80 procent av budgeten för Regionkommittén.
Så sjukhusen anställer inte personalen, även om “de sjuksköterskor är alltid bra”. Det finns inte uttagningar eller (om det finns en uttagning) sjukhus bara tar tills 15 personer. Plus de privata sjukhusen (trots Den Allmänna Opinionen har alltid anklagat Regeringarna att fokusera på privata hälso-och sjukvård) anställer mindre än statliga sjukhusen.
I alla fall, Den Allmänna Opinionen säger att “vi behöver mer sjuksköterskor”. Faktiskt sjukhusen (som anställer inte personalen) måste anställa utländska sjuksköterskor. Den rapporten “Action for Global Health”, visar att 28,4 procent av sjuksköterskorna i vårt land är främmande. De här arbetare är billigare än italienare arbetare: de utländska sjuksköterskorna är anställda på korta kontrakt och förväntar lite. Ibland sjukhusen föredrar att ta utländska sjuksköterskorna, även om sin utbildning skiljer sig mycket från italienska.
Det är ironiskt att det finns sjuksköterskor som har studerat i Italien som är arbetslösa. De kan rekryteras bara genom uttagningsprov, men det finns inte uttagningar. Dessutom måste de ha en bostad i närheten av sjukhuset, eftersom viljan att flytta är inte tillräckligt.
Men det finns någonting mer ironisk. Den Guardian har publicerade en karta om ”där jobbet finns i Europa”. Kartan tar informationerna från Eures, den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet. Kartan visar att Italien behöver yrkesmän i ekonomi och försäljning, Ingenjörer och tekniker, administratörer och slutligen arkitekter. Arkitekterna? Det är en lite underligt därför att Den Allmänna Opinionen säger att arkitekterna är ”humanistiska yrkesmän” som författaren, som journalisterna och som filosoferna (Okej: jag vet det är en idiot idé). I Italien ingen behöver humanistiska yrkesmän så vi behöver inte arkitekter (!).
Det finns så många informationer i Näten, så varför tror Den Allmänna Opinionen annars? Jag tänker att allt beror på italienare tittar på Tv och sällan de söker informationer in i Näten. Så italienaren diversifierar inte informationskällor. Kanske vi behöver några år att byta det, därför att vi är ”gamla”: den Istat säger att den Medelitalienaren är 43,5 år gammal. Ofta (men inte alltid, som tur var) åldringarna brukar inte att använda Internet: ibland läser italienska åldringarna tidningen (om de har en högre utbildning). Mer ofta tittar åldringarna på Teve. Sällan de söker informationer in i Näten. Så Den Allmänna Opinionen säger vad Tv:n “säger” (Oj, oj… det är inte bra).
(15 Giugno 2012)
